工学院大学 - 私の夢・・・ Ni vet, drömmar och strunt,
Hej alla läsare,
Sitter med ett hjärta som speedar på i 167km/h och för varje slag så går det fortare.. Kom nyss upp i 168km/h.
Men varför.. ヒ・ミ・ツ!
Hej alla läsare,
Sitter vid ett av de runda borden på tredje våningen och skriver denna blogg med ett huvud fullt med tankar om framtiden och just nu känns så himla nära att jag blir nervös och vill krypa ner i min futon och bara sova bort denna känsla.
Min dröm, förutom moderskap, är att bli en röstskådespelerska i Japan och jag vet att jag kan lyckas bara jag lägger ned tid på att träna rösten, lära mig japanska och god damnit, bli flytande i språket. Men allt detta ska ske snart snart snart för att i oktober börjas det med ansökningarna för Kogakuin och om jag vill komma in där i mars 2011 så måste jag verkligen kämpa, kämpa, kämpa!!!
Jag har suttit och skrivit ner massor med tankar, plus och minus med Kogakuin och det växer bara i plus högen men det väger ändå tungt i minus högen.
För tillfället bor jag ihop med underbara vänner men med avståndet till skolan så blir det att resa 32 minuter för 450yen enkelresa från station till station.
Men flyttar jag in på skolans campus bor jag 5 minuter ifrån skolan med antingen deras skolbuss eller cykel. Det låter lite bättre.. Men då måste jag flytta. Jag vet att vi inte kan bo ihop resten av livet men det är ju kul att bo med dom man gillar!
Jag behöver inte bestämma mig idag men det är verkligen en karamell att suga på.
Men men, ska nu ta och hugga in i min meronpan (bröd med melonsmak och socker) sedan röra mig hemåt.
Puss och kram från en Malin med ett huvud fyllt med tankar och ett hjärta som nu är uppe i 273km/h.
Sitter med ett hjärta som speedar på i 167km/h och för varje slag så går det fortare.. Kom nyss upp i 168km/h.
Men varför.. ヒ・ミ・ツ!
Hej alla läsare,
Sitter vid ett av de runda borden på tredje våningen och skriver denna blogg med ett huvud fullt med tankar om framtiden och just nu känns så himla nära att jag blir nervös och vill krypa ner i min futon och bara sova bort denna känsla.
Min dröm, förutom moderskap, är att bli en röstskådespelerska i Japan och jag vet att jag kan lyckas bara jag lägger ned tid på att träna rösten, lära mig japanska och god damnit, bli flytande i språket. Men allt detta ska ske snart snart snart för att i oktober börjas det med ansökningarna för Kogakuin och om jag vill komma in där i mars 2011 så måste jag verkligen kämpa, kämpa, kämpa!!!
Jag har suttit och skrivit ner massor med tankar, plus och minus med Kogakuin och det växer bara i plus högen men det väger ändå tungt i minus högen.
För tillfället bor jag ihop med underbara vänner men med avståndet till skolan så blir det att resa 32 minuter för 450yen enkelresa från station till station.
Men flyttar jag in på skolans campus bor jag 5 minuter ifrån skolan med antingen deras skolbuss eller cykel. Det låter lite bättre.. Men då måste jag flytta. Jag vet att vi inte kan bo ihop resten av livet men det är ju kul att bo med dom man gillar!
Jag behöver inte bestämma mig idag men det är verkligen en karamell att suga på.
Men men, ska nu ta och hugga in i min meronpan (bröd med melonsmak och socker) sedan röra mig hemåt.
Puss och kram från en Malin med ett huvud fyllt med tankar och ett hjärta som nu är uppe i 273km/h.
Kommentarer
Trackback
