21 going 20,
Så är det när man räknar ner till en resa.
Ikväll 21, imorgon endast 20 dagar kvar tills jag tar mitt pick och pack och flyttar till Japan-land.
Nervös? Nej. Orolig? Nej. Glad? Nej. Likgiltlig? Ja.
Det är inte bara att sätta sig på ett plan och åka till Japan, gå in på en skola, skriva in sig och sedan tro att man kan stanna där och leva livet. Nej då, utan man ska känna att man lever. Man ska känna med CSN, valutatillägg och framtida studieskulder att man lever.
Men det löser sig alltid, eller?
Rätt så deprimerande inlägg.. Let's change the subject.
Spenderat hela dagen med att försöka koppla av och bort vissa tankar, och som hjälpmedel har jag haft skolådan med alla säsonger av Sex and the City.
Att titta på dessa fyra härliga kvinnor med normala (borde vara rätt så normala) bekymmer/problem så känns det skönt att låta tankarna flyta bort och lyssna på de visa orden av NYC's härligaste gäng.
Men när jag tittar på det så får det mig att fundera över hur min framtid blir. Hittar jag mitt egna lilla gäng och blir vi de fyra kvinnorna i Sex and the Tokyo?
Jag hoppas att vart än framtid leder mig så är det med mina nuvarande vänner och även nya.
Pratade med Angie för ett tag sen. Min väninna som ska bli lärarinna. Grymt och helt enkelt awesome.
Den lilla damen talade om att hon trivs som den lilla Nemo i storhavet, i storstaden Stockholm och att utbildningen är väldans bra!
I'm so happy for you Ang!
Och min andra väninna Nat, den lilla rackarn, flyttar till Brighton nästa vecka..
Det är konstigt. Jag har inte förstått det än, men det kommer nog tillsammans med tårarna när det blir till att vinka av. Men som sagt, väner säger aldrig hej då utan bara vi ses snart!
Med detta så vill jag avsluta med att du får har det så kul idag Aya!
I hope it will be the time of your life ~ ( Congratz darling )
M
Ikväll 21, imorgon endast 20 dagar kvar tills jag tar mitt pick och pack och flyttar till Japan-land.
Nervös? Nej. Orolig? Nej. Glad? Nej. Likgiltlig? Ja.
Det är inte bara att sätta sig på ett plan och åka till Japan, gå in på en skola, skriva in sig och sedan tro att man kan stanna där och leva livet. Nej då, utan man ska känna att man lever. Man ska känna med CSN, valutatillägg och framtida studieskulder att man lever.
Men det löser sig alltid, eller?
Rätt så deprimerande inlägg.. Let's change the subject.
Spenderat hela dagen med att försöka koppla av och bort vissa tankar, och som hjälpmedel har jag haft skolådan med alla säsonger av Sex and the City.
Att titta på dessa fyra härliga kvinnor med normala (borde vara rätt så normala) bekymmer/problem så känns det skönt att låta tankarna flyta bort och lyssna på de visa orden av NYC's härligaste gäng.
Men när jag tittar på det så får det mig att fundera över hur min framtid blir. Hittar jag mitt egna lilla gäng och blir vi de fyra kvinnorna i Sex and the Tokyo?
Jag hoppas att vart än framtid leder mig så är det med mina nuvarande vänner och även nya.
Pratade med Angie för ett tag sen. Min väninna som ska bli lärarinna. Grymt och helt enkelt awesome.
Den lilla damen talade om att hon trivs som den lilla Nemo i storhavet, i storstaden Stockholm och att utbildningen är väldans bra!
I'm so happy for you Ang!
Och min andra väninna Nat, den lilla rackarn, flyttar till Brighton nästa vecka..
Det är konstigt. Jag har inte förstått det än, men det kommer nog tillsammans med tårarna när det blir till att vinka av. Men som sagt, väner säger aldrig hej då utan bara vi ses snart!
Med detta så vill jag avsluta med att du får har det så kul idag Aya!
I hope it will be the time of your life ~ ( Congratz darling )
M
Kommentarer
Postat av: Nathalie
Saknar dig! Har skickat sms...<3
Trackback
